Publicerad i Dagens industri 20250525
Det är vår övertygelse att om socialdemokratin på allvar ska ha en ny riktning att presentera för väljarna inför valet 2026 måste det vara en politik som hatar arbetslösheten och bekämpar inflationen på nya sätt. För Sverige är kongressen därmed ett vägskäl, skriver företrädare från Katalys.
Arbetslösheten har varit hög i 35 år. Båda blocken har misslyckats. Resultatet är social polarisering och ett stort slöseri med resurser i form av människor som hamnar utanför samhället. Men det går att ändra med en ny investeringspolitik.
Vilken politik för att bekämpa arbetslösheten de två politiska blocken än har presenterat har nivåerna aldrig sjunkit tillbaka till nivåer som var normala innan 90- talskrisen. Ingen har talat om den springande punkten: att investeringsvolymen i Sverige har varit för låg för att permanent minska arbetslösheten.
Katalys visar i rapporten ”Katalys-planen för full sysselsättning” att det behövs investeringar motsvarande 200 miljarder per år för att åstadkomma varaktig full sysselsättning av arbetskraften. Investeringstakten har varit för låg under de senaste tre decennierna. Det är huvudförklaringen till att arbetslösheten numera normalt varierar mellan 6 och 8 procent. Innan 90-talskrisen varierade den mellan 2 och 3 procent.
Sambandet mellan investeringstakt och arbetslöshet är starkt och har återkommande observerats i samhällsekonomiska studier. Ändå lyser det med sin frånvaro i debatten.
Arbetslösheten är exceptionellt hög just nu. I april låg den på 8,5 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor. Den enda motåtgärden från regeringens sida är att fortsätta med den så kallade arbetslinjen. Idén är att ökade inkomstklyftor mellan å ena sidan sysselsatta och å andra sidan arbetslösa och sjukskrivna ska öka pressen att ta ett arbete. Men arbetslinjen som politiskt program har prövats i snart två decennier utan att ge utlovade resultat.
S-linjen har varit satsningar på arbetsmarknadspolitik. Inte heller denna politik har nått sina mål. Tvärtemot Stefan Löfvens löften om att Sverige skulle få lägst arbetslöshet i EU sjönk Sverige i ranking och har nu näst högst arbetslöshet i EU. Varken arbetsmarknadspolitik eller arbetslinje kan skapa full sysselsättning. Huvudförklaringen till låga arbetslöshetstal är en investeringsvolym som är tillräckligt stor för att sysselsätta arbetskraften.
Full sysselsättning har många fördelar i form av högre tillväxt och produktivitet, högre levnadsstandard och mindre sociala och ekonomiska klyftor. Med hög arbetslöshet försvinner stora värden som inte kan tas igen. De välfärdsförluster som arbetslöshet innebär för samhälle och individ är permanenta.
Tystnaden kring investeringarnas betydelse för arbetslösheten beror även på nationalekonomiska antaganden om att aktiva justeringar av investeringsvolymen inte varaktigt kan påverka sysselsättningen.
Såväl inflationsmålet som det finanspolitiska ramverket har sina rötter i denna ekonomiska teori. Antagandet är att det finns en jämviktsarbetslöshet som primärt bestäms av vilka regler som styr arbetsmarknaden. Alla försök att sänka arbetslösheten med finans- eller penningpolitik under denna jämviktsnivå kommer leda till högre inflation. Denna föreställning avskräcker politiker från att föra en politik för full sysselsättning.
Alternativet till det här slöseriet med resurser i form av arbetslösa människor är det vi i rapporten benämner ”högtrycksekonomi”, där hög investeringsvolym kombineras med aktiva åtgärder för prisstabilisering. Större investeringsvolymer kan föra med sig ett högre inflationstryck som naturligtvis behöver hanteras. Det krävs då en mer sofistikerad verktygslåda för inflationsbekämpning än dagens trubbiga räntevapen.
I rapporten lägger vi fram förslag på sådana verktyg. Det handlar bland annat om kreditstyrning, åtgärder för att öka konkurrensen på strategiskt viktiga marknader, samt ökad stabilitet vad gäller systemviktiga priser, däribland priset på el.
Många av de problem som är mest diskuterade i dag – integration, kriminalitet, stora skillnader i skolresultat – hänger samman med den höga arbetslösheten. Ju längre arbetslösheten får råda desto mer svårlösta kommer de socioekonomiska problemen att bli. Den är därmed vår tids stora ödesfråga.
S-kongressen i veckan måste våga ta steget mot en sådan ny ekonomisk politik, i alla fall om partiet menar allvar med ambitionen att vända på varje sten för att besegra dagens djupa samhällsbrister. Vår analys visar att det är möjligt att varaktigt sänka arbetslösheten. Avgörande är att höja investeringstakten. Ansvaret är socialdemokratins.
Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys
Enna Gerin, biträdande chef Katalys
Tony Johansson, rapportförfattare, fil dr ekonomisk historia
Max Jerneck, samhällsekonomisk utredare Katalys, fil dr sociologi, rapportförfattare
Elisabeth Lindberg, utredare Katalys, fil dr i ekonomisk historia
Sixten Engqvist, utredare Katalys
Niklas Altermark, docent statsvetenskap, fristående medarbetare Katalys
Lämna en kommentar