Bra med höjd skatt

Publicerad i SKD 20091013


Oppositionen har den gångna veckan kritiserats för att föreslå skattehöjningar mitt under en lågkonjunktur. Kritiken är billig och utgår från att skattehöjningar bromsar konjunkturen medan skattesänkningar är effektiva stimulansmedel. Så är det inte.

Ta regeringens käpphäst – det s k jobbskatteavdraget som totalt kostar 71 miljarder. Regeringen hävdar att det ger 80 000 varaktigt fler sysselsatta. Om detta verkligen är riktigt vet ingen. Men om det stämmer, är det i så fall mycket?

Nej, inte om man jämför med att 71 miljarder är vad det skulle kosta att anställa 180 000 undersköterskor, lärare, fritidspedagoger och barnskötare. På samma sätt skulle investeringar i exempelvis den nya generationens järnvägar och upprustning av eftersatta bostadsområden ge större sysselsättningseffekter än jobbskatteavdraget. Även om det finns andra effekter att ta hänsyn till, så är jobbskatteavdraget inte ett effektivt sätt att skapa jobb och stimulera ekonomin.

Men om man ändå vill sänka skatten för att stimulera ekonomin, bestämmer finansieringen och fördelningen hur stor konjunkturstimulansen blir. Störst blir stimulansen om man ökar låginkomsttagarnas disponibla inkomster, eftersom dessa tenderar konsumera en större del av en inkomstökning än höginkomsttagare gör. Ekonomer beskriver detta som att den marginella konsumtionsbenägenheten faller med ökningen i inkomstnivå.

Regeringen brukar visserligen göra ett nummer av att effekterna av jobbskatteavdraget är störst för förvärvsarbetande med låga inkomster. Men för det första finansieras jobbskatteavdraget delvis genom försämrad a-kassa. Det gör dels att arbetslösa, som har en mycket hög marginell konsumtionsbenägenhet, får lägre disponibel inkomst. Dels, vilket Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering poängterar, finns risken att många av dem i arbete som får del av avdraget, ändå inte vågar konsumera, eftersom sannolikheten att bli arbetslös har ökat samtidigt som a-kassan har försämrats. Så de sparar istället.

För det andra har jobbskatteavdraget, enligt SNS konjunkturråd, lett till att höginkomsttagare jobbar mindre. Att överklassen får mer tid att spela golf är knappast ett effektivt sätt att stimulera ekonomin.

I korthet: jobbskatteavdragets träffsäkerhet är dålig, d v s en del av utgifterna har låg eller ingen stimulanseffekt. Finansieringen genom sämre a-kassa bidrar till att öka osäkerheten kring framtida inkomster för dem som har jobb – vilket höjer deras sparande – samtidigt som de arbetslösas inkomster blir lägre, vilket sänker deras konsumtion.

Jobbskatteavdraget är fel politik i rådande konjunktur och socialdemokraterna gör rätt i att avvisa avdragets fjärde steg och avdraget som helhet för dem som tjänar mer än en miljon om året. Men de borde gå vidare och avvisa hela det feltänkta jobbskatteavdraget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: