Västerbottens Folkblad och Piteåtidningen 20150405

I förra veckan skickade Moderaterna i väg en testballong om att förbjuda vad de kallar ”organiserande av tiggeri”. Det är ett osmakligt utspel, riktat mot fattiga och utsatta människor och syftande till att dra röster från Sverigedemokraterna. Men formulerat så att det kan uttalas på vilken välgörenhetsmiddag som helst. 

Det finns tiggeri och det finns tiggeri. Det ena är fint och borde enligt borgerligheten rendera skatteavdrag. Det kallas filantropi och stillar det dåliga samvetet, ger den rike en känsla av att ge tillbaka till samhället, att bidra med något gott och samtidigt fortsätta att vara rik och ha makt att bestämma var pengarna ska gå och under vilka former. Det andra är, enligt samma borgerlighet, fult och påträngande, givaren kan inte välja form eller tillfälle; fattigdomen ser oss i ögonen och blir personlig på ett sätt som givandet genom ombud på välgörenhetsgalorna aldrig kan bli. Eländet konfronterar oss.  

Tiggarna är här för att de lever under eländiga förhållanden i södra och östra Europa. Många av dem är romer. Europarådet gav 2012 ut rapporten ”Human rights of Roma and Travellers in Europe”. Den visar på systematisk diskriminering. Många lever i slum och misär, med skyhög barnadödlighet – i Moldavien är spädbarnsdödligheten bland romer dubbelt så hög som för icke-romer – och med medellivslängd som i många länder är 10-15 år kortare än för andra folkgrupper; många har inte tillgång till hälsovård och i en del länder segregeras romer från andra, särskilt inom förlossningsvården.

Världsbanken tecknar en liknande bild i en rapport från samma år om situationen i Slovakien. Slovakien är ett tämligen välmående land. Det kvalar in bland de 25 procent rikaste länderna i världen. Den romska befolkningen i Slovakien tillhör dock gruppen med de 25 procent fattigaste i världen. En genomsnittlig slovak tjänar på en månad vad en genomsnittlig rom i Slovakien tjänar på ett år. Denna avgrundsdjupa skillnad, orsakad av utbredd diskriminering, speglar sig i boendesituationen: var tredje bor i eländiga, icke-fasta bosättningar eller ruckel, endast hälften har tillgång till dricksvatten inomhus. Situationen för romer i Slovakien är, skriver Världsbanken, att jämföra med förhållanden man normalt finner i länder söder om Sahara, snarare än med förhållanden i övriga EU. Det här är tredje världen på hemmaplan, och det finns ingen annan långsiktig lösning än att utplåna dessa eländiga förhållanden. 

Det är inget konstigt, inget märkligt att människor som lever under sådana förhållanden väljer att tigga i andra EU-länder. Men istället för att söka rationella förklaringar, retirerar Moderaterna till fördomar. Det måste vara kriminalitet som ligger bakom. Men sanningen är den att mycket litet tyder på att det finns utbredd kriminalitet kopplad till tiggeriet. Polisen i såväl Malmö som Stockholms län har avfärdat sådana påståenden. ”Vi har väldigt få indikationer på att det skulle vara så”, säger man från Malmöpolisens sida och polismyndigheten i Stockholms län säger att ”detta handlar inte om organiserad brottslighet”.

Om vi stannar i Malmö, kan vi i rapporten ”Socialt utsatta EU-medborgare i Malmö”, som i höstas togs fram av sociala resursförvaltningen i Malmö, läsa att det stora flertalet ”inte är utsatta för ligor/människohandel, utan de är här för att de själva har tagit beslutet om att söka försörjning i annat EU-land”. 

Mot dessa bilder brukar anföras rapporten ”Utsatta EU-medborgare i Sverige” som Länsstyrelsen i Stockholm publicerade förra våren. Det är på den som Moderaterna grundar sitt utspel. Den bygger på enkätsvar från polismyndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Baserat på dessa har skattningar gjorts över hur många EU-medborgare i Sverige som under 2013 kan ha exploaterats för olika ändamål, däribland tiggeri. Rapportens slutsats är att 305-555 person ”kan ha” utnyttjats för tiggeri. Resultaten är dock mycket osäkra. En balanserad sammanfattning är att det finns kriminella som exploaterar människor för tiggeri, men generellt verkar det inte vara särskilt utbrett. Sannolikt för att det är förhållandevis lite pengar att tjäna på det. Men i den mån detta förekommer finns redan möjlighet att lagföra dem som sysslar med sådan verksamhet.

Moderaterna slår in öppna dörrar – och de gör det för att den här typen av populism kan ge röster. Mest slående i länsstyrelsens rapport är dock en annan uppskattning som Moderaterna inte nämner, nämligen att över 800 EU-medborgare uppskattas ha utsatts för människohandel till Sverige för olika former av tvångsarbete och arbetskraftsexploatering. Exploatering på arbetsmarknaden – bland annat bärplockning – är alltså ett större problem. 

Varför väljer Moderaterna att lyfta fram just tiggeriet? Det beror knappast på okunskap. Inte heller på slumpen. Att bry sig om bärplockare som slavar i de norrländska skogarna ger få röster. Till skillnad från att misstänkliggöra tiggare.