Veronica Palm, Inte alla män
Jag känner Veronica Palm sedan 25 år, så jag kan knappast skriva någon objektiv recension av hennes debutroman Inte alla män. Men ett boktips så här i semestertider kan jag ge. Inte alla män handlar om riksdagsledamoten Emilia Berg. Och bara för att få den saken ur världen: ja, det är svårt att inte se före detta riksdagsledamot Palm framför sig när man läser om Berg.
Berg försöker få ihop att ha-barnen-varannan-vecka-tillvaron med sina politiska uppdrag. Hon är på väg upp i partihierarkin, dock ständigt omsprungen av män som saknar andra egenskaper än att de är just män. Av en tillfällighet träffar Emilia sin barndomskamrat, Josefine. De har glidit ifrån varandra, såsom det ofta blir på vägen till vuxenlivet. Fast i det här fallet handlade det också om att Josefines mor, när hon gifte om och upp sig handgripligen lyfte bort Josefine från det enklare liv de levt. Josefine lever nu överklassliv som hemmafru, till synes lyckligt gift med en riksdagsledamot som spås en lysande framtid i sitt parti och som är, ryktas det, på väg att utses till minister. Snart inser Emilia emellertid att han misshandlar Josefine.
Romanen övergår nu till att bli en lärobok i hur man bör agera när man upptäcker att någon misshandlas eller far illa. Men missförstå mig inte. Det är inget negativt och storyn försämras inte. Tvärtom. Sedan jag själv började skriva, läser jag det mesta med författarens glasögon, studerar själva hantverket så att säga. Och jag kan bara konstatera att Palm lyckas väl när hon komponerar sin historia. Bra karaktärsskildringar och en bitvis riktigt spännande historia som balanserar där på realismens kant mellan fiktion och dokumentärt skrivande.
Jag tycker rentav att Palm emellanåt briljerar i hur hon gestaltar Josefine, i synnerhet hennes tankevärld, såsom den formats och kuvats under år av psykisk och fysisk misshandel. Det enda som skaver är att kvinnomisshandlaren också är politisk motståndare till romanens huvudkaraktär, Emilia Berg. Dels är det lite för simpelt, dels är det kontraproduktivt. Själva poängen är ju att män som slår kvinnor finns överallt. Givet att historien ska utspela sig i en politisk miljö, hade det varit betydligt mer effektfullt och pedagogiskt om Palm gett rollen som hustrumisshandlare till en av Emilia Bergs partivänner. Det är lite synd, faktiskt. Men vill du läsa en spännande roman i sommar om ett aktuellt ämne, så kan jag verkligen rekommendera Inte alla män.
Inte alla män har getts ut av Bokfabriken och finns även i en bra inläsning av Maria Lyckow.
