Brottsförebyggande rådet har publicerat en ny rapport om kriminalitet bland inrikes och utrikes födda. Den visar att en större andel av de utrikes födda har misstänkts för brott än inrikes födda. Inget nytt framkommer jämfört med den förra studien som BRÅ gjorde för femton år sedan, men liksom den gången fungerar den nya rapporten som ytterligare bensin på den alltid brinnande rasistiska brasan. Detta trots att BRÅ understryker att kultur och etnicitet inte förklarar kriminalitet. Rapporten visar rentav att ursprung har liten effekt jämfört med andra faktorer.

En diskussion uppstod om huruvida rapporten borde ha publicerats överhuvudtaget. Det är minerad mark. Vi behöver ju fakta för att kunna orientera oss och fatta beslut; en annan hållning gör bara att rasisterna har mer att peka på för sina foliehattsteorier om att makthavarna förtiger Sanningen (med stort S). Samtidigt är uppenbart den här sortens huvudsakligen deskriptiva studier problematiska. För att vi ska ha någon nytta av alla siffrorna behöver vi förstå dem. Men BRÅ dumpar en trave diagram och tabeller i knäet på oss, utan att ge oss mer än mycket övergripande analyser av vad som förklarar statistiken. BRÅ motiverar studien med att de har ett uppdrag att ta fram fakta till beslutsunderlag. Men bra beslutsunderlag är sådant som inte bara beskriver samhälleliga förhållanden utan också förklarar dem – svarar på frågan varför – så att vi kan svara på frågan hur löser vi de här problemen. På dessa varför– och hurfrågor får vi tämligen svävande svar från BRÅ. Men man bör notera att BRÅ i sin kunskapsöversikt i rapporten avfärdar kultur och etnicitet som förklaring och konstaterar att de studier som undersökt frågan empiriskt funnit

”att det kan finnas en viss effekt av kulturella bakgrundsfaktorer, men att den är relativt svag jämfört med betydelsen av socioekonomiska faktorer eller erfarenheter i det nya hemlandet efter migrationen.”

BRÅ 2021:9, s 18

Men just den sanningen hade förstås ingen betydelse när det självspelande pianot drog igång i landets debattstudior och på sociala medier. Sverigedemokraterna ropade att de förstås haft rätt hela tiden: invandringen och utlänningarnas kultur förklarar kriminaliteten.

Fel enligt BRÅ. Och tydligt belägg att något saknas: om det alltså inte är kultur som förklarar skillnaderna, vilka är då förklaringarna? Det är sådana analyser som behövs.

Det saknas inte underlag i studiens statistik för att göra sådana analyser.

Rapportens resultat kan sammanfattas med att invandrare oftare misstänks för brott än inrikes födda. Andelen som misstänks för brott har dock minskat under perioden 2007-18. Det gäller generellt – inrikes såväl som utrikes födda. I gruppen utrikes födda minskade denna andel från 4,0 till 3,6 procent. Utvecklingen går alltså åt rätt håll. Men positiva nyheter har ingen klangbotten i dagens Sverige.

---

---

BRÅ använder begreppet ”överrisk”, vilken för invandrarpopulationen beräknas till 2,5-3,2, beroende på vilka kategorier som jämförs. Det vill säga: det är ungefär tre gånger vanligare i invandrargruppen än i gruppen inrikes födda med inrikes födda föräldrar att misstänkas för brott. När hänsyn tas till åldersstruktur och socioekonomi närapå halveras överrisken till omkring 1,7. Men det är alltså alltjämt 1,7 gånger vanligare att misstänkas för brott i gruppen invandrare än i gruppen inrikes födda med inrikes födda föräldrar. En del av detta kan förmodligen förklaras av att personer med invandrarbakgrund oftare blir föremål för polisens intresse, utan att det alltid finns grund. Att bo i ett utsatt område ökar exempelvis den risken. Och att rasprofilering förekommer är uppenbart för alla som öppnar ögonen.

De främsta förklaringarna till ”överrisk” att misstänkas för brott är, enligt BRÅ-studien, dock inte att man tillhör gruppen invandrare. Istället är det socioekonomi och kön som är de huvudsakliga förklaringarna. Att vara man innebär en ”överrisk” på 3,2 jämfört med att vara kvinna, och denna faktor är viktigare än ursprung. En större andel män med svenskt ursprung var exempelvis enligt rapporten misstänkta för brott än utrikes födda kvinnor. Kön är alltså en viktigare faktor än ursprung. Och ännu större påverkan har socioekonomi. Överrisken bland de som endast har förgymnasialutbildning är 4,1 jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. Tillhör man en familj som uppburit försörjningsstöd är överrisken 6,1.

Det här visar att överrisken att misstänkas för brott om man tillhör gruppen invandrare dels är liten jämfört med andra faktorers betydelse, dels att det är tämligen uppenbart att det är socioekonomiska faktorer som är huvudförklaringen till olika gruppers benägenhet att begå brott.

.

---

Prenumera så får du mail, när jag postar nya krönikor

---

Men det återstår trots detta att förklara den överrisk som finns, även efter att man tagit hänsyn till åldersstruktur och socioekonomi – alltså den ovan nämnda siffran 1,7. Det vetenskapliga sättet att förhålla sig till detta är att konstatera att vi antingen utelämnat en variabel i förklaringsmodellen eller att det eventuellt kan vara så att när flera variabler samspelar blir effekten större (eller mindre) än summan av varje variabels effekt. Alltså att summan är större än delarna. Fokus i debatten ligger förstås på det som är lätt att förstå – det måste handla om kultur, alltså en utelämnad variabel – medan det här med samspelande variabler är svårare att få in i oneliners.

Men förmodligen är det precis vad det handlar om, och i den avslutande diskussionen är det också i den riktningen som BRÅ argumenterar. Men så långt tog sig uppenbart inte de flesta kommentatorer och debattörer.

Vi har en utveckling i Sverige där ojämlikheten ökar mycket markant. BRÅ konstaterar i rapporten att 1990 hade utrikes födda i genomsnitt en levnadsstandard som motsvarade 90 procent av svenskföddas. 2016 var motsvarande siffra 77 procent. Den som föds i Sverige av föräldrar som invandrat löper 11 gånger större risk att växa upp med låga inkomster än svenskfödda barn. Alla som någon gång varit i en sådan situation vet att ekonomin inte endast påverkar vilken mat man kan köpa, utan leder till oro, stress, socialt utanförskap och psykisk ohälsa. Så adderas ekonomisk stress till dåliga utsikter på arbetsmarknaden, boendesegregation, dåliga framtidsutsikter, diskriminering, dåliga skolor och utanförskap. Enkelt uttryckt: vi håller på att få en underklass av utrikes födda.

I dessa mekanismer som kan vara svåra att vetenskapligt analysera, men ändå är lätta att förstå eftersom det är mänsklig erfarenhet som många av oss på ett eller annat sätt delar finns sannolikt förklaringen till den så kallade ”överrisken”. Och här finner vi också lösningarna: välfärdspolitik och en politik för full sysselsättning (vi har haft massarbetslöshet i trettio år), satsning på skolorna och förebyggande socialt arbete i utsatta områden.

Det här innebär också att det inte skulle lösa något att minska invandringen. Hur ojämlikt ett land är saknar nämligen korrelation med hur stor invandringen är eller hur stor andel som har rötter utomlands. Att utrikes födda i genomsnitt har lägre inkomster beror på att vi har en etniskt skiktad arbetsmarknad. Men ojämlikheten som sådan och de effekter på bland annat brottsligheten som denna ger skulle finnas kvar även utan invandring. Minskad invandring skulle därför inte minska brottsligheten i samhället.

Krönikan är skriven för Vad som helst men aldrig SD. Jag skriver för gruppen utan ersättning. Det är mitt sätt att dra ett strå till stacken. Men gillar du mina krönikor, kommer du att gilla mina deckare. Så köp gärna ett ex eller lyssna på nån av streamingtjänsterna. 👇

Här kan du köpa mina böcker (Adlibris) Här kan du lyssna på mina böcker ( Storytel)

---