Kompromissa om fildelningen

Publicerad i SKD 200900310
Kriget mot fildelningen pågår på flera fronter. Ingen har väl missat rättegången mot The Pirate Bay eller den nyligen klubbade Ipred-lagen. Men mindre känt är att det förhandlas om ett nytt internationellt avtal (kallat Acta), vilket är tänkt att ge myndigheterna bättre vapen i kampen mot piratkopiering och fildelning. Förhandlingarna sker bakom lyckta dörrar. Det finns ännu inga avtalstexter, men enligt de uppgifter som läckt ut ska tullen få rätt att söka igenom MP3-spelare och bärbara datorer; internetleverantörer ska kunna tvingas att lämna ut personuppgifter utan föregående domstolsförhandling. EU-kommissionen, som sköter förhandlingarna, dementerar att detta skulle vara innehållet, men vägrar samtidigt att lyfta på sekretessen. 

Det finns skäl att oroa sig. Dels över det ständiga hemlighetsmakeriet i EU-sammanhang. Sekretess i lagstiftningsprocesser är inte förenligt med folkvälde.

Dels över avtalets innehåll. Med tanke på att en stor del av befolkningen sysslar med fildelning, är det inte en konstruktiv lösning att försöka lagstifta bort problemet. Rättegången mot The Pirate Bay blev på grund av detta i det närmaste en parodi; den blev till en process som riktades mot en teknisk innovation och som syftade till att markera mot den attityd till upphovsrätt som de åtalade har. En attityd som sannolikt delas av en majoritet av landets ungdomar. 

Samtidigt vet alla att det är lönlöst att processa mot teknologisk utveckling. Redan innan rättegången ens hunnit inledas hade ny teknik utvecklats, på vilken nuvarande lagstiftning inte biter. Det är därför som lagstiftarna försöker finna nya vägar för att stoppa utvecklingen, nu med fokus på att få människor att inte använda den nya tekniken. Genom Ipred som legaliserar utpressning mot privatpersoner och genom Acta, som – även om vi inte tillåts läsa innehållet – tycks möjliggöra ytterligare kontroll av oss som individer. 

Hade politikerna visat samma följsamhet gentemot nöjesindustrins tidigare krav, skulle vi inte få lyssna på musik på radio, spela in film på video och dvd eller äga en MP3-spelare. 

Om detta har vid olika tillfällen i historien strider utkämpats mellan upphovsrättsintresset och allmänintresset. Men skillnaden jämfört med idag är att frågorna då löstes på ett konstruktivt sätt – genom kassettavgifter, privatkopieringsavgifter och STIM-avgifter.

Det är fullt möjligt att på liknande sätt lösa den inflammerade frågan om fildelning. Exempelvis borde STIM:s förslag om fildelningsabonnemang tas på allvar. Enligt en opinionsundersökning vill 86 procent av dem som laddar ned musik betala för laglig fildelning. Men för att det ska bli verklighet krävs en lagstiftare som förmår att söka efter en konstruktiv lösning. Istället för att kriminalisera två miljoner svenskar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: