Skånska Dagbladet 20090603
I november förra året arresterades universitetsläraren Dmitrijs Smirnov av den lettiska antiterroriststyrkan. Han anklagades för att ha spridit “osann information” om att den lettiska valutan kanske måste devalveras. Han riskerar uppemot 6 års fängelse i detta land som sägs vara en demokrati.

Men föga förvånande fungerar inte taktiken att bura in kritiska ekonomer. 
Verkligheten har nu hunnit ikapp. Den lettiska ekonomin är i fritt fall. BNP beräknas minska med en femtedel och budgetunderskottet är 9 procent av BNP. 

Bakgrunden till denna kris är flera års överhettning, driven av omfattande kreditexpansion, som resulterat i att Lettlands valuta, som är knuten till Euron, har blivit kraftigt övervärderad. Den lettiska regeringen försöker spara sig ur krisen. Budgeten har skurits ned 40 procent. Skolor och sjukhus stängs och offentliganställdas löner sänks. Resultatet är naturligtvis en ännu brantare nedgång. 

Insiktsfulla ekonomer – exempelvis Paul Krugman – har därför föreslagit att Lettland bör släppa knytning till euron. Det skulle innebära en devalvering och att konkurrenskraften återställs. Men fram tills nyligen har det varit tabu i Lettland att ens nämna devalvering. Det skulle nämligen omöjliggöra ett snabbt medlemskap i EMU. 

Men även från lettiskt regeringshåll börjar det nu talas om devalvering. Det finns helt enkelt inga alternativ. Landet håller på att gå bankrutt

På svenska riksbanken betraktar man sannolikt devalveringen som en fråga om tidpunkt. De lån på motsvarande 100 miljarder kronor som riksbanken i förra veckan meddelande att man skulle ta upp, föranleds troligen av att man anser sig behöva en buffert. Det finns nämligen en svensk koppling till den lettiska krisen. De svenska storbankerna har totalt oansvarigt lånat ut 500 miljarder kronor i Baltikum. Om Lettland devalverar, kommer kreditförlusterna för dessa banker att öka. Och devalverar Lettland, kommer sannolikt Estland och Litauen att följa efter. De svenska bankerna – SEB och Swedbank – står inför enorma kreditförluster, förluster som den svenska staten i slutändan kan tvingas lösa ut. 

Detta är skälet till att det av Sverige delfinansierade IMF-lånet till Lettland utgår ifrån – bland annat efter svenska påtryckningar – att Lettland inte ska devalvera. Anders Borg ser alltså hellre att Lettland stänger sjukhus än att landet använder samma metod – sänkt valutavärde – som Sverige använder just nu. Allt för att skydda svenska banker.

Lettland är ytterligare ett exempel på hur viktigt det är, att ett land kan (och har förstånd till) att använda valuta- och räntepolitik för att hantera kriser. Nu finns det en utväg för Lettland som heter devalvering. Letterna bör därför vara glada att landet inte hunnit gå med i EMU, för då hade det inte funnits någon rimlig väg ut ur eländet. Något som bör vara en lärdom också för oss.