Svenskt näringsliv dribblar med vårdstatistiken

Publicerad i SKD 20081202
I söndagens tidning skriver Eva Östling Ollén på Svenskt Näringsliv på denna sida om att de svenska vårdköerna är långa och att lösningen är ökad konkurrens och privatisering.

Sjukvård. Hon hänvisar till undersökningen Euro Health Consumer Index. Bara Lettland har längre vårdköer, raljerar Ollén. Vad hon dock inte nämner är att detta index produceras av Health Consumer Powerhouse. Det är en privat tankesmedja på högerkanten. Hon refererar alltså till meningsfränder, inte till några objektiva forskare. Det kan vara bra för läsaren att känna till.

Om vi ändå, med detta i bakhuvudet, tittar närmare på undersökningen, blir det uppenbart att Svenskt Näringsliv valt ut det område där Sverige har låga betyg. Sedan kopplar de detta betyg till den högre graden av offentligt driven sjukvård. Men varför inte istället koppla den högre andelen offentligt driven vård till de toppbetyg som Sverige får för andra vårdindikatorer? 

Sveriges totala resultat i undersökningen är tämligen bra och ger en femteplacering. Men vad viktigare är, om vi ser till vårdresultaten vinner Sverige över alla andra undersökta länder. Långa väntetider är förstås ett problem, men samtidigt måste vi också beakta vilken kvalité det är på den vård som man väntar på.

Ta en jämförelse med Nederländerna som i undersökningen har högst total ranking. Sverige har toppbetyg på indikatorn ”femårsöverlevnad vid cancerdiagnos”, men bara medelbetyg för väntetid på vård vid upptäckt cancer. Nederländerna har toppbetyg på väntetid för cancerbehandling, men bara medelbetyg på överlevnad. Även om det är centralt att sänka väntetiden för cancerbehandling, är det viktigt att notera att vårdresultatet i Sverige är bättre än i länder som har kortare väntetider.

Det är dessutom så att kvalitén och tillgängligheten i sig påverkar väntetiderna, vilket regeringen understryker i den senaste budgetpropositionen: ”Det är viktigt att komma ihåg att vårdköerna också är kopplade till en positiv aspekt av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, nämligen en låg tröskel till hälso- och sjukvården när det gäller andra tillgänglighetsaspekter än väntetider. Förhållandevis låga egenavgifter bidrar t.ex. till att många kan söka den vård de behöver.”

Ollén gör i sin artikel därefter ett imponerande hopp från Lettlandsjämförelsen till den skånska vården. I Skåne är andelen privata vårdgivare något högre än riksgenomsnittet, skriver hon, och detta kan tänkas vara orsaken till att en högre andel får träffa en läkare inom sju dagar än i riket. Var denna uppgift kommer ifrån vet jag inte, men den stämmer inte med Sveriges kommuner och Landstings statistik (www.vantetider.se). Enligt denna statistik ligger Skåne (86 %) under genomsnittet för landet (90%) för denna variabel. 

Påståendet om att privatisering skulle korta vårdköerna återstår att bevisa. Vad som däremot är tydligt är, att ökad grad av privata inslag leder till större totala kostnader (jfr USA), samtidigt som kostnaderna för enskilda enheter kan pressas ner under genomsnittet. 
Konkurrens i vården behöver inte alls leda till högre kvalitet, det kan lika väl, och troligare, leda till personalneddragningar i syfte att pressa kostnaderna och höja vinsterna inom varje vårdenhet. Samma process som påstås leda till korta vårdköer, d v s privatiseringar, riskerar därför att leda till sämre vård. 
Hög grad av offentlig produktion och finansiering säkerställer hög kvalité bättre, än system med stora inslag av privat konkurrens, och med mer resurser skulle vårdköerna kunna minskas. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: