Tony Johansson: Rätt att ifrågasätta Åkessons demokratiska vandel

Jimmie Åkesson är arg, ja faktiskt jätte-jättearg. Skälet är att statsministern i en intervju i veckan uttryckte oro för vad som skulle hända om vi får en regering som är beroende av SD eller rentav ingår i den. Statsministern noterade att SD ser Ungern som ett föredöme och påpekade att SD naturligtvis kommer att ställa motkrav för att stödja Kristersson.

Åkesson svarade som vanligt genom att indignerat slå ifrån sig. ”Det här är ett rent påhitt, det är Stefan Löfven som försöker att klistra på oss det här”, sa SD-ledaren om Löfvens uttalande om att SD ser Ungern som en förebild.

Jaså?

Så hur ska vi då förstå det hyllningstal som partiets tidigare internationella sekretare Kent Ekeroth höll till Ungern i den utrikespolitiska debatten 2018? Han kallade Viktor Orban ”världens främste statsledare” och devot undersätsigt sa han: ”Ärade minister Viktor Orban stort tack för att du står upp för Europa”.

Kent Ekeroth (SD) hyllar Ungern och Viktor Orban i Sveriges Riksdag. Se hela talet här

Förneka och gå vidare, det verkar vara Åkessons måtto.

Men internet glömmer aldrig. Så lyssna gärna till Sverigedemokraternas hyllning till sitt drömland: Ungern, landet där journalister pressas rapportera regeringstroget och mänskliga rättigheter inskränks, en demokrati som beskrivits ”befinna sig i fritt fall” under ledning av ett parti som byggt sina valkampanjer på antisemitiska tankebilder.

Internet glömmer inte heller att Åkesson själv tagit Ungern och Orban i försvar. Vi minns alla att när han gavs att välja vem han föredrog mellan Angela Merkel och Viktor Orban valde Åkesson Orban. Inte heller har vi glömt Åkessons kritik mot Annie Lööf i en famös artikel betitlad ”Ungern vågar utmana dina värderingar”. Hennes demokratiska värderingar utmanas alldeles säkert, men det är ju själva problemet. Visst, medgav Åkesson, ”det finns saker att kritisera med styret i landet”. Men, tillade han, ”precis som att det finns saker att kritisera i andra länder.”

Precis som i andra länder…

Är det, mot bakgrund av Åkessons överslätande argumentation, märkligt att Löfven oroar sig för vad som kan hända med svensk demokrati om SD får makt över regeringen?


Prenumera så får du mail, när jag postar nya krönikor


Åkessons hållning till Orban är tämligen lik den han har till Trump. Flera dagar efter Trumps kuppförsök och uppvigling av den mobb som stormade kongressen, sa Åkesson att Trump visserligen ”saknar många av de egenskaper som vi normalt anser tillhöra mänskligheten” men han stod fast vid att han hellre sett Trump än Biden i Vita Huset.

Det var dock inte bara på Åkesson som topplocket flög av efter Löfvens intervju. Moderaterna blev rasande och dess kommunikationschef liknande Löfven vid en maktfullkomlig despot. Jo, ni läste rätt. Och efter det bisarra utfallet tyckte Ebba Busch ändå att det var Löfven som ”sänkte debattnivån”. Än en gång, ja, ni läste rätt.

Löfvens uttalande är egentligen helt okontroversiellt, och fram till för några år sedan skulle ingen höjt på ögonbrynen. Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna när det fortfarande heilades på partimötena. Partiet hade några år tidigare bildats av fascister och nazister från Bevara Sverige Svensk och Nordiska Rikspartiet. Partisymbolen fram till 2006 var svenska flaggan i formen av en brinnande fackla, en symbol som de kopierat av brittiska nazistpartiet National Front och bara bytt ut de brittiska färgerna mot de svenska. Nazismen i SD tillhör inte heller det förgångna. Med jämna mellanrum avslöjas nya exempel på företrädare med nazistiska böjelser. Går man, om man är demokrat, med i ett sådant parti? Rimligen inte.

Nu handlar det om makten över framtida regeringsbildningar, och då är uppenbart både Ebba Busch och Ulf Kristersson beredda att se åt ett annat håll. Men Åkesson och hans Sverigedemokrater kommer förstås att ställa krav i utbyte mot sitt stöd.

Frågan är vad de kommer att kräva.

Vart Åkesson vill ta Sverige är klart: ”Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade – själlösa – samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss. Vi bekämpar det.”

Och hur det ska gå till skymtar vi när vi lyssnar på partisekreterare Richard Jomshof: ”Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”

Begrunda Jomshofs ord och fundera på om statsministerns oro är så obefogad.

Krönikan är skriven för Vad som helst men aldrig SD. Jag vill dra mitt strå till stacken, har deckarförfattaren Tony Johansson sagt och skriver helt utan ersättning. Men gillar du hans krönikor, kommer du att gilla hans deckare. Så vill du stödja författaren och läsa nåt bra, köper du hans deckare 👇


Tony Johansson är författare och har sedan han blev politiskt medveten i tonåren i början av 1990-talet arbetat mot rasism och främlingsfientlighet. Han har en bakgrund som krönikör i Skånska Dagbladet och Västerbottens folkblad. Hans deckare har blivit mycket uppmärksammade, bland annat för att han inte räds att ta upp frågor som rasism och främlingsfientlighet. Böckerna finns i den fysiska bokhandeln, i internethandeln (här exempelvis) och som ljudbok i inläsning av Reine Brynolfsson, bland annat på Storytel.

2 kommentarer på “Tony Johansson: Rätt att ifrågasätta Åkessons demokratiska vandel

  1. Utmärkt inlägg! Hittade det via Facebook och gruppen ”Vad som helst men ALDRIG SD”, så nu har du en till följare via WordPress eftersom jag antar att jag inte är den första.

    Gilla

Lämna en kommentar