Budgeten som det nya högerstyret med M, KD, L och SD lagt fram för Region Skåne täcker inte ens nästa års löner för sjukvårdspersonalen. Men när budgeten debatterades i regionfullmäktige på måndagen och tisdagen ville inte styret medge att det var fråga om nedskärningar. Drygt en miljard saknas nästa år i den skånska sjukvården.

När det nya styret presenterade sin budget i början av november gjorde man stor sak av att man då tagit bort det så kallade generella effektiviseringskravet om en procent. I praktiken har detta inneburit ett stående besparingskrav i skånsk sjukvård på drygt 400 miljoner per år. Vid första anblick tycktes det vara ett bra besked, och de lyckades så väl med att sälja in sitt budskap att många medier accepterade det rakt av. Så skrev exempelvis Sydsvenska dagbladet att budgeten var ”utan effektiviseringskrav på vården”

I själva verket var det en bluff.

Sveriges kommuner och landstings prognos är att löner- och priser i sjukvården stiger med 3,2 procent nästa år. Men högerstyret kompenserar sjukvården med endast 2,2 procent. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå innebörden. Högerstyret har tagit bort posten ”effektiviseringskrav” och istället sänkt kompensationen för löner- och priser med precis samma summa. Ett generellt effektiviseringskrav skulle ha sänkt kostnaderna med 416 miljoner kronor. Det tog man alltså bort, men i samma operation sänkte man anslaget för löne- och prisökningar med 416 miljoner.

Vårdförbundet noterade dock detta och konstaterar i en protokollsanteckning till samverkansprotokollet att ”ekvationen går inte ihop”. Vidare skriver fackförbundet: ”Vårdförbundet ställer sig frågande till varför uppräkningen för sjukvård i Region Skåne år 2023 anges till 2,2 procent? Samtidigt som Sveriges kommuner och regioner räknar med att bara lönerna i sig kommer innebära ett landstingsprisindex (LPIK) på 3,2 procent.”

De har goda skäl att ställa sig denna fråga. Högerstyrets budget medger endast en löneökning på 2,2 procent nästa år. Det ska jämföras med industrimärket som lär hamna på omkring fyra procent.

Men här slutar inte nerdragningarna. Utöver detta ger högerbudgeten inga anslag för medicinsk och teknisk utveckling. Den har traditionellt bedömts till en procent i årlig kostnadsökning. Här finns variationer mellan olika delar av sjukvården, men det är snarare uppåt än neråt. Skånes Universitetssjukhus har exempelvis bedömt kostnaderna till 1,2 procent per år. Det här är kostnader som sjukvården har oavsett om den får täckning för det eller ej, varvid sparbehoven kommer att rullas över till personalsidan som utgör den stora kostnadsmassan. Det handlar om ytterligare drygt 400 miljoner.

Det totala sparbehovet som uppstår är således drygt 800 miljoner kronor. Det motsvarar lönerna för 1200 sjuksköterskor eller 1650 undersköterskor eller 630 specialistläkare. Så många färre medarbetare måste det bli – om budgeten ska hållas.

Prenumera så får du ett mail nästa gång jag skriver

Ovanpå detta ges inget anslag för att befolkningen växer och blir äldre. Det kallas på landstingsjargong demografiuppräkning och här bedömer Sveriges kommuner och landsting att det kräver budgetanslag på 0,8 procent, vilket för Region Skånes del är 333 miljoner kronor. Att detta anslag är borta betyder att samma personal måste ta emot fler besök och göra fler operationer.

Summa summarum: det saknas 1,1 miljarder bara för att kunna erbjuda samma sjukvård som idag, dvs en sjukvård med väsentligt lägre tillgänglighet än riket och med 40 000 skåningar som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på operation, åtgärd eller besök i specialistvården.

Det skulle alltså ha krävts stora resurstillskott. Men nu väntar nedskärningar istället, samtidigt som styret försäkrar att man satsar på sjukvården. Det är, för att uttrycka sig milt, en ekvation som inte går ihop.

Tony Johansson,
är chef för det socialdemokratiska kansliet i Region Skåne, författare och krönikör.